”Det var väl då jag började förstå att han använde pengar för att få mig i ett underläge” : En studie om betydelsen av resurser kopplat till ekonomiskt våld i nära relationer

Ekonomiskt våld är ett utbrett samhällsproblem, trots det finns fortfarande relativt lite forskning som fokuserar på den ekonomiska dimensionen av våld i nära relationer. Med ett analytiskt fokus på resurser syftar denna studie till att utveckla förståelsen av mäns ekonomiska våld mot kvinnor och att undersöka myndigheters bemötande av detsamma. Uppsatsens teoretiska ramverk består av två-system-teorin, vilket är en syntes av radikalfeministisk och marxistisk feminism (Walby, 1990), och begreppen våldets kontinuum (Kelly, 1988), maskuliniserad byråkrati (Ferguson, 1984) samt ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu, 1987). Baserat på elva intervjuer med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor som lämnat sin våldsutövande partner visar analysen att olika typer av resurser kan användas som redskap för att utöva ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet kvinnorna utsatts för är sammanflätat med erfarenheter av andra våldsformer, till exempel psykiskt och sexuellt våld. Vidare kan det gemensamma föräldraansvaret öppna upp ytterligare vägar för utövandet av ekonomiskt våld, trots separation från våldsutövaren. Analysen påvisar även att lagändringen, som genomfördes 2016 i socialförsäkringsbalken, möjliggjorde för att underhållet i större utsträckning kan användas för att utöva ekonomiskt våld och att socialtjänsten främst erbjuder emotionellt stöd, i form av stödsamtal, trots att kvinnan uppvisar ett stort behov av ekonomiska resurser. Slutligen bidrar studien med kunskaper om betydelsen av kvinnans egna resurser för att kunna skydda sig mot det ekonomiska våldet. Sammantaget dras slutsatsen att det ekonomiska våld kvinnorna utsätts för av män är omfattande och komplext. Genom att besitta olika kapital kan kvinnan skydda sig och därmed leva ett liv fritt från våld. För de som saknar resurser kan Försäkringskassan och/eller socialtjänsten, beroende på kontext, bära ett ansvar. Baserat på kvinnornas berättelser återfinns dock brister i myndigheternas arbetssätt och bemötande som kan leda till ytterligare våld från såväl den våldsutövande partnern som myndighetspersoner.